Hur behandlas våra pengar redan nu?

Hur pengar ska förflyttas är en fråga som bollas fram och tillbaka i valrörelsen.

"Mer pengar till vården"
"Mindre skatt för pensionärer"
"Mer skatt för höginkomsttagare"

och hela diskussionen bottnar i mer eller mindre skatt, omfördelning av stadskassan osv osv.

Låt mig ge lite exempel på hur skattepengar, som redan nu finns i systemet, spenderas och hur den kommunala och statliga verksamheten bedrivs på ett mer lokalt plan.

Samordning - väg
Gata i stad i Skåne grävs upp för att lägga om vatten och avlopp. Efter ett antal veckors arbete är slutligen allting klart, gatan är om-asfalterad och sista folket som jobbat med projektet ska precis lämna efter att ha lastat klart alla maskiner. En bil stannar till på gatan och ut kommer en man som börjar göra markeringar med färg varpå en av killarna lite skämtsamt säger:
- "Men du, du ska väl inte kladda ner den nya asfalten".
- "Jo, men det är lugnt, nästa vecka ska vi gräva upp gatan för att lägga nya tele-, data- och fiberkablar"

Istället för att två avdelningar inom samma kommun samordnar jobben så att detta arbetet görs samtidigt som gatan är uppgrävd, innan 1,5 miljon SEK läggs på att asfaltera gatan... Vad kostnaden blir för att gräva upp gatan igen och sedan asfaltera den... ingen aning men skattepengar betalar det.

Samordning - Lärare
Tre skolor, kommunala, inom samma kommun behöver totalt 1 heltidsanställd NO-lärare. Rimligheten säger att denna tjänst bör utformas och utfästas av kommunen.

Nej, varje skola ska själv söka efter de procentsatser som just den skolan behöver (60%, 20% och 20%) och sedan får en villig lärare som är intresserad av 3 tjänster försöka pussla ihop detta...

Mat på förskolor
En förskola i en liten kommun anställer en kvinna med resultatet att inte enbart blir kostnaden inom budget, men även att all mat, inklusive frukostbrödet, tillagas på plats. Barnen äter mer, äter bättre och är mår således bättre. Förslag läggs att i ett första steg införa samme, eller liknande koncept, på alla förskolorna och att kvinnan, som dessutom har gedigen utbildning inom kost och näring, kan hjälpa till.

Resultat: förskola #1 går tillbaka till att servera sämre mat då kommunen anser att det ska vara lika på alla förskolorna. Anledningen till att det inte gick att inför konceptet över allt var en massiv kritik från de andra förskolorna innan de ens fått information om hur en eventuell över gång skulle gå till.


Så, frågan som borde ställas, utan att revirtänk och prestige sätter käppar i hjulen, är HUR bedrivs verksamheten, VAR går de pengar som finns och VAD behöver eventuellt justeras. Istället talas det om att pengar tar slut i kommunerna, landstingen och statlig verksamhet (utan förklaring på HUR), att områden behöver så och så mycket eller ska få så och så mycket mer (utan förklaring på VAR inom området) och att enda förklaringen till det är ex vis personalbrist eller kvalité på jobbet (utan förklaring på VAD som är det egentliga behovet).

På valdagen hoppas jag dock att alla röstar utifrån det man läst, satt sig in i och det man kritiskt granskat och inte bara utifrån lösrykta löften som dessutom aldrig behöver hållas eller som spelar på spontana reaktioner man fått genom att följa media. Problemen ovan lär inte lösas nästa mandatperiod eller de följande utan när vi når en punkt där våra politiker tar sitt ansvar och leder kommun, landsting och stat för vad det är, väldigt stora företag (om än inte vinstdrivande) och att invånarna inser att individens ansvar är inte bara en dag, 30 minuter, vart fjärde år.