Mer förstånd än vilja

Lämnat New York 20:45 lokal tid söndag kväll, sovit c:a 1 timme under resan hem och kommit hem till Sverige 15:00 efter 12 timmars resande sa man att "jag åker nog in och simmar ikväll"...

Blev man "idiotförklarad"? Yupp.

Var det befogat? Yupp

Kändes helt ok fram till runt 19-tiden då kroppen sa stopp... Så, bara att erkänna, man är en "mjukis" :D

Får ta igen det under veckan. Inte "tränat" sedan den 15:e såvida man inte räknar otaliga timmars promenad i och runt New York och kroppen känns minst sagt rastlös. Det närmsta man kom träning var när man provade ett par Vibram Five-fingers bara för att inse att mina fötter inte är skapta för dom. Dock så fungerade Fila's variant bättre och som grädde på moset så var det i "kupongernas" och "reans" förlovade land ett slutpris på 35 USD för dom :)

http://www.fila.com/SKELE-TOES-AMP/1PK14023,default,pd.html?cgid=mens-shoes-skele-toes 

I övrigt var det en mycket trevlig resa och man har trots allt sprungit i Central Park.... bara 25 steg, men ändån ;)

Testresultat - Gerdahallen

Testresultaten från ett av passen på Gerdahallen har kommit :)

"Helt kort, det du gjorde var att maximalt accelerera olika belastningar. Utrustningen noterar hastighet, sträcka, tid, acceleration mm mm, och mjukvaran omvandlar all input till siffror (effektutveckling) som är vettiga att arbeta med. Eftersom effektutveckling är produkten av kraft och hastighet, kan man få fram en kvot som säger något om hur ens fysik och muskler är beskaffade just nu; har man en stor kraftkomponent och en liten hastighetsutveckling, eller kanske tvärtom? Beroende på vad man sysslar med, och vad man behöver sin fysik till, så kan man se om man borde förändra något i sin träning. Har man behov av explosiv styrka, om man sysslar med idrott eller annat där det t.ex. ingår rusher, snabba riktningsförändringar, hopp eller kast, då bör man jobba på att ha en bra balans mellan kraft och hastighet, dvs en ”strength/speed factor” nära 1.

De referensvärden som finns tillgängliga, utgår alla från en vältränad grupp människor. Den här typen av test görs i princip aldrig på ”vanliga motionärer” eftersom testresultatet är av mindre värde för dem som inte har något specifikt att jobba emot, därför finns det tyvärr inga normalvärden för befolkningen som helhet.

De värden som är markerade är:

Max average power, högsta effektutvecklingen. Den säger något om den totala explosiva styrkan. Hos vältränade idrottare vill kvinnor sikta på 1500 W och män på 2000 W. Har man redan en bra kvot (strength/speed factor, se nedan), så gäller det bara att öka detta värde genom att öka kvantitet eller kvalitet på det man redan tränar.

External load, vid vilken vikt på axlarna man uppnår maxeffekten. Beroende på idrott har man olika behov, men om det fr a handlar om ovan nämnda, typ rusher och hopp, är det bättre att man utvecklar mer effekt vid lite lägre yttre belastning, eftersom det i princip bara är kroppsvikten man accelererar i de momenten. Det finns inga riktvärden, men om man har en hög kvot (strength/speed factor) och vill sänka den ner emot 1, så brukar ”external load”-värdet också sjunka.

Ratio, det är max effektutveckling per kilo kroppsvikt. Återigen är det idrotten som får avgöra behovet: en roddare eller cyklist behöver inte bry sig så mycket om kroppsviktens inverkan, det är viktigare att få en så hög uteffekt som möjligt. Men bollsportare, racketsportare, friidrottare etc får prestationsförbättringar med ett högre värde per kilo kroppsvikt. Värden för kvinnor på mellan 15 och 20 är riktigt bra, och för män mellan 20 och 25.

Strength/speed factor, detta är kvoten mellan styrka och hastighet. Som vi visade med kurvorna på teoridelen, så brukar en balanserad fördelning (värde nära 1) ge de fördelaktigaste effektkurvorna. Dessutom finns det tecken på att skaderisken minskar om man ligger mellan 0,8 och 1,6. (Egentligen är värdena på pappret i tusental, så ett värde på 800 motsvarar 0,8)"

För mer information och om ni är sugna att testa:

http://www.gerdahallen.lu.se/documents/ToR_0611.pdf 

Gerdahallens inspirationsdag

Lördagen den 10:e spenderades på Gerdahallen i Lund med frun, Eva och Jonas som trevligt sällskap, med 6 olika pass som jag valt utifrån de många olika pass som fanns att välja på.

Pass 1 - ORKA
Cirkelträning med varierande egen kroppvikt, vikter, TRX, spänst osv.

Bra pass med lagom intensitet. Som vanligt beror ju nivån på hur mycket man tar i.

Pass 2 - Kettlebell
Workshopbetonat pass med praktiska övningar för att få in grunderna vad gäller Kettlebell.

Svårt och lite mycket folk med tanke på antalet vikter dom hade, men skitkul att prova på och skulle mycket väl kunna tänka mig att göra det regelbundet.

Pass 3 - Seminarie om styrka kontra explosivitet
Ett pass om relationen mellan styrka och explosivitet, dvs typ IIx fibrer.

Väldigt intressant och det praktiskt provet (skivstång på ryggen i 4 serier med 20, 40, 60 och 80 kg där man böjde på benen och sedan skulle pressa upp så snabbt som möjligt medans en vajer kopplad till en moj visade accelerationen) visade tre saker:

1. Jag har elittränad styrka i benen
2. Jag är för stark jämfört med explosiv
3. När man pressat klart uppåt gäller det att ha kontakt mellan stång och axlar... 60 kg stång som lättar för att sedan landa halvt på nedersta nackkotan gör djävligt ont,

Lunch
En hyfsad Bulgursallad med kyckling... Smoothie och glass till gjorde ju inte ont direkt :D

Pass 4 - Styrkegympa
Ett pass som var uppdelat i två delar.

Uppvärmingen var i värsta Friskis och Svettis stil med en instruktör på speed... Gick alldeles för snabbt och skiftade övningar för ofta vilket innebär att man 1/3 av tiden bara försökta fatta vad som hände.

Fortsatte sedan i stations/cirkelträning med 7 stationer, 3 övningar på var och 30 sekunder per övning. Bra variation och intensitet.

Pass 5 - "Ät dig frisk"
Ett seminarie som inte gav något vettigt då föreläsaren upplevdes som "oinspirerad" och dåligt påläst. Givetvis behöver man inte kunna alla tabeller utantill, men om man säger att Lax är skitbra att äta bör man ha en hum om hur mycket bättre än annan fisk, om det är skillnad på hur den är tillagad osv.

Pass 6 - Tabata
Klart bästa passet!

Hölls av Mikael Hansen (Profilsida på SATS), även "känd" som Annika Sjöös fästman.

Intensiv uppvärming som följdes av en uppdelning av alla deltagarna i fyra grupper.

Varje grupp blev tilldelad 1 övning (dvs 4 olika övningar totalt).

Man gjorde övningen 20 sekunder, vilade 10 sekunder, körde 20 osv tills man gjort övningen 6 gånger (dvs 2 minuter aktivt). Sedan bytte man till nästa övning, körde 20/10/20/10 osv tills man gjort alla fyra övningarna.

Sedan visade han fyra nya övningar och så var det dags igen.

När vi var klara hade man kört 16 minuter aktivt och var helt djävla slut. Definitivt ett koncept jag kan tänka mig att fortsätta.

Sammanfattning
Ett bra arrangerat event som jag mycket väl kan tänka mig att gå på fler gånger.

Pass med Tobias Karlsson som frun var på och var supernöjd med

All träningsvärk kommer inte från svett

Man skulle kunna stödja en teori att dom pass man kört som innefattar en massa stön och svett är det som ger mest träningsvärk. Det stämmer ganska bra till viss del på mig iaf så ett hårt pass med fotboll utan tvekan ger en viss gångstil som resultat, nämligen lite Cowboyaktigt á la "jag har suttit tre dagar på en häst".

Men det finns också pass som bevisar undantaget.

Var på ett s k "Functional Core" pass i tisdags med Krissy på  där alla övningar utgår ifrån hållning och kontroll utan fokus på att maxa vikter eller frekvens utan att skapa en sjö av svett, i alla fall för min del.

"
Functional Core* (60min) - Ett pass som handlar mycket om bålstabilitet och hållning men även rörlighet. 
"
//haljarpshalsocenter.se

Detta har bl a fått till resultat att båda sidorna av överkroppen, framför allt musklerna mellan bröst och höft, skapar en hel del "aaaaaouch" från min sida :o) Så, det är inte "jag pressar 100kg" eller "jag hinner 20 gånger på en minut" som styr allt.

Sedan vill jag inte höra något om att "Functional Core" bygger på belastning av kroppsvikt, det är därför du har träningsvärk" ;o)

Lycka och frustration

Känslan när man får axlarna, höfterna, bålen och allt annat som påverkar i, om än inte perfekt, så åtminstone så pass bra läge i samverkan med varandra så att man känner hur all anspänning släpper i löpsteget, hur man bara kan slappna av, hur pulsklockan visar att man dom senaste 100 meterna gått ner 10 slag / min, den känslan är väldigt, väldigt skön...  Och sedan plötsligt, pga koncentration eller brist på muskulatur så tappar man det och faller tillbaka på den smått stånkande, stötande löpstilen som bara minuterna tidigare lämnat... Frustration!

Eller som när man helt plötsligt känner hur man lyfter i vattnet, känner hur man börjar glida, känner hur greppet i simtagen sitter, för att sedan inse att man är på väg att tappa det, det blir tyngre, glidet försvinner och plötsligt har man tagit en fin sup av, förhoppningsvis, välklorerat vatten.

Vet inte vilken av känslorna som är starkast. Lyckan när man känner att, fan, det är så här det ska kännas! Eller frustrationen när man väl vet hur det ska kännas och man inte kommer dit.

Oavsett, så länge stunderna av det goda kommer oftare och oftare så får man väl stå ut med frustrationen, irritationen, ett par deciliter klorerat vatten och hoppet om att en dag, så är man mer lycklig än frustrerad när man tränar.